Nu har jag upplevt hur en köttbit mår i en mikrovågsugn!
På grund av värk i min högra arm misstänkte husläkaren att en nerv kommit i kläm och skrev en remiss för magnetröngten.
Dagen kom och jag begav mig till Alingsås-sjukan, där jag trots tidig ankomst var väntad och välkommen. Förvisades till ett litet bås, där jag blev ombedd att ta av allt utom kallsingar och strumpor, samt blev utfrågad huruvida det fanns inopererat pacemaker eller annat metallskrot i kroppen. Det enda metall av ädlare slag sitter bland tänderna, och det var inget problem.
Blev visat till rummet där MR-maskinen fanns, ett stort åbäke med ett lite hål i mitten 60cm i diameter, och där skulle min kropp in! Jag är inte tillräckligt stor för att bli avvisad undersökning. "Det har hänt" sa han "sum hadde hann um-et"
Nåväl. Jag lades på nånting som föreställde en MYCKET smal säng med huvudet nära hålet.
"Har du cellskräck" frågade han "sum sulle gära undersökninga". "Njae, vet ej" blev svaret. Blev ombedd att inta horisontalläget, samt blev upplyst att det skulle nog ta en halv timmes tid. Tyckte det var bäst att toaletta före.
Jag skulle få lyssna på ljuv musik under undersökningen via hörlurar.
Huvudet skulle spännas fast till orörlighet, vilket inte var angenämt. Efter
mycket funderande från teknikern eller vad han nu kallas begärdes hjälp för
att lösa problemet. Man kom till slutsatsen att kudden skulle bytas mot en
mycket mindre, knappt mjuk. Och det där med hörlurar var inte att tänka på
utan jag fick öronproppar i stället. Samt filt över de delar som inte skulle
in i apparaten, och en gummiblåsa att trycka på om panik skulle uppstå. Jaha,
så blev jag inkörd i röret, visserligen ljust och välventilerat, men
obehagligt nära näsan.
Det började bli ett fruktansvärt oljud "Brak buller pip rassel morr"
lät det om maskinen. Tryckblåsan var nära att bli aktiverad, men jag
försökte intala mig lugnet. Naturligtvis så började det klia på näsan!
Mera surr och jag förflyttades en bit och mera oljud. Dunk Dunk Dunk och annat.
Kände en liten förnimmelse hur invändigt blev lite varmare.
(Mikrovågsugnen). Kroppen förflyttades ytterligare ett par gånger med samma
oljudsupplevelse som tidigare. Helt plötsligt så kom det massa pipljud ifrån
maskinen, och nu tyckte jag det var dags att trycka på blåsan. Och min kropp
åkte ur maskinen med det glädjande budskapet att det var färdigt. Det tog 20
minuter. Angenämare 20 minuter har jag upplevt.
Kände mig lite omtumlad så jag tog det lugnt mot kafeterian för en kopp välbehövligt kaffe, passerade en liten hylla, där jag hittade en information om denna H-E vetesmaskin där det stod bland annat att läsa att undersökningen kan ta mellan 30 och 90 minuter!
Tur att jag inte hittade den före!
Jan-Eric
Länk till H-E-maskinen:
http://www.vgregion.se/upload/Alingsas/inför%20hemsidan%20MR.pdf
<©>
Jan-Eric Rydström
2008-02-10